Äntligen färdigspunnet, jag är så glad.

Nu har jag äntligen lyckats spinna färdigt juniullen Glad. 380 meter tretrådigt garn har jag lyckats få ihop. Det har tagit sin lilla tid. Jag var lite skeptisk till färgerna till en början, men jag tycker mer och mer om dem och har insett att de kommer passa utmärkt till en liten bebiskofta.
Jag insåg direkt när jag fick ullen, ett här ville jag inte blanda färgerna utan göra ett självrandande garn. Så jag valde att kedjetvinna. Jag provad att använda metoden att spinna och tvinna samtidigt. Det var lite bökigt till en början, men jag vande mig snart och sedan blev det riktigt smidigt. Kanske tog något längre tid än att först spinna och sedan tvinna, men jag tyckte det var väldigt skönt att garnet var färdigtvinnat när det koma av sländan första gången. En annan fördel tycker jag var att det blev väldigt lätt att få ett balanserat garn, eftersom man tvinnar precis när man spunnit en längd garn. Då har inte tvisten hunnit sätta sig, och det är bara att kolla så att garnet hänger avslappnat innan man lindar på det.

Nu ser jag fram emot att börja sticka av mitt färgglada garn!

Helt olika resultat av "samma" ull

I första inlägget skrev Tina att den här bloggen är till för att skriva om fiberklubben och även annat man införskaffat i butiken. Nu kommer alltså ett inlägg helt utan klubbfibrer ;-)

Jag har prövat spinspirations ulblandning i två av de tre färgställningarna som funnits, Tangerine och Grape Jelly. Det är 66% färgad corriedale och 33% alpacka, väldigt trevlig spinnupplevelse. Jag har väntat med att berätta om det tills jag har stickat av båda två för att jämföra. Båda är spunna på min underbara Tom Foolery, även den inhandlad hos Tina.

Så nu är jag då äntligen klar med mammas halsduk i mitt entrådiga Tangerine, det blev 272 meter av 95 gram.






Det svåra var ju förstås att få garnet harmoniskt och samarbetsvilligt. Jag ångade nystanet, som Tina tipsade om. Jag är trots allt nöjd med resultatet. Men, det bästa är ändå garnet. Jag fick ullen i julklapp av maken och var väl inte eld och lågor direkt. Tycke har växt fram och jag gillar verkligen hur färgerna skiftar.

Jag spann tvåtrådigt av Grape Jelly och stickade en Moebius av det. Grape Jelly var en av de första fibrerna jag köpte (300 gram, men det blev bara 284 gram garn), redan innan butiken öppnade faktiskt. Således är det ett av mina första handspunna garner och det häftiga med sjalen är att man ser hur det innerst inne är tjockt och bulligt garn som blir tunnare och jämnare utåt kanten. En effekt av det valda mönstret också, det var riktigt roligt att sticka moebius.



Den blev väl egentligen lite för stor, jag vet inte hur mycket jag verkligen kommer att använda den.